Arbetsgivare eller fackförbund kan tvingas betala skadestånd enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Det finns olika situationer då frågan om skadestånd kan uppkomma och i denna artikel går vi igenom vad som är viktigt att ha koll på.
Ekonomiskt skadestånd innebär att den som fått en ekonomisk skada får den ersatt, med varken mer eller mindre än vad den ekonomiska förlusten varit. Allmänt skadestånd innebär istället en allmän ersättning för den skada som uppkommit, och skadeståndsbeloppet är inte relaterat till den faktiska ekonomiska förlusten. Allmänt skadestånd kan ses som “ett plåster på såren” för den skada man lidit, och ska verka preventivt så att olika aktörer inte bryter mot regleringar eftersom det kommer kosta dem.
För att någon part ska kunna bli skadeståndsskyldig enligt MBL måste parten ha brutit mot någon bestämmelse i lagen eller mot ett gällande kollektivavtal. Ett brott mot det enskilda anställningsavtalet kan inte ge skadestånd i enlighet med MBL, men eventuellt med stöd av andra regler.
Beroende på vilket brott mot MBL som begåtts kan det vara möjligt. För att få skadestånd krävs det att det är du som den enskilda arbetstagaren som varit innehavare av den rättighet som kränkts. I vissa fall tillkommer rättigheterna enligt MBL endast fackföreningen, och det är då endast fackföreningen som kan få skadestånd. Ett exempel på när bara fackföreningen kan få skadestånd är när arbetsgivaren underlåter att förhandla om viktigare förändringar av verksamheten. Ett exempel på en situation där du som arbetstagare också kan få skadestånd är om arbetsgivaren bryter mot ett kollektivavtal som ger medlemmar rätt till viss lön, eftersom både du och fackföreningen då har blivit utsatt för kollektivavtalsbrott. En förutsättning för att du som arbetstagare ska kunna få skadestånd enligt MBL är såklart att du är medlem i fackförening.
Det är möjligt att som arbetstagare bli skadeståndsskyldig enligt MBL. Om arbetstagare till exempel deltar i en olovlig strejk kan det innebära att den enskilda arbetstagaren blir skadeståndsskyldig. Eftersom MBL framförallt reglerar arbetsgivarens och fackförbundens agerande och förhållande gör det att det inte finns lika stor risk för dig som arbetstagare att bryta mot lagen. Det är också möjligt att för dig som enskild arbetstagare bli skadeståndsskyldig gentemot din arbetsgivare i andra fall i enlighet med andra lagar som mer reglerar det individuella anställningsförhållandet, till exempel lag (2018:558) om företagshemligheter eller i enlighet med skadeståndslagen (1972:207).
Ekonomiskt skadestånd innebär att den som fått en ekonomisk skada får den ersatt, med varken mer eller mindre än vad den ekonomiska förlusten varit. Allmänt skadestånd innebär istället en allmän ersättning för den skada som uppkommit, och skadeståndsbeloppet är inte relaterat till den faktiska ekonomiska förlusten. Allmänt skadestånd kan ses som “ett plåster på såren” för den skada man lidit, och ska verka preventivt så att olika aktörer inte bryter mot regleringar eftersom det kommer kosta dem.
För att någon part ska kunna bli skadeståndsskyldig enligt MBL måste parten ha brutit mot någon bestämmelse i lagen eller mot ett gällande kollektivavtal. Ett brott mot det enskilda anställningsavtalet kan inte ge skadestånd i enlighet med MBL, men eventuellt med stöd av andra regler.
Ja, för den som är medvållande till skadan kan ersättning utgå med ett lägre belopp. Detsamma gäller om ni inte gör det ni kan för att minimera skadan ni utsatts för. Det finns dock vissa undantag från dessa principer.
Arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig enligt MBL om ni bryter mot någon av de skyldigheter som åläggs er enligt lagen, eller om ni bryter mot det kollektivavtal ni har slutit. Enligt MBL har ni som arbetsgivare flertalet skyldigheter, så som att behöva förhandla med fackförening inför viktigare förändringar av verksamheten och upprätthålla er informationsskyldighet gentemot fackföreningen. Följs inte dessa kommer ni som arbetsgivare bli skadeståndsskyldig gentemot fackföreningen. Det är också möjligt att bli skadeståndsskyldig mot enskilda arbetstagare. Ett exempel på en situation där ni kan bli skadeståndsskyldiga också mot enskild arbetstagare är om ni bryter mot ett kollektivavtal som ger medlemmar rätt till viss lön, eftersom både arbetstagaren och fackföreningen då har blivit utsatt för kollektivavtalsbrott.
